Hur ser man på framtiden när man är deppig?

Ja, det kan man fundera på och spekulera mycket om. En sätt att få svaret på frågan är att helt enkelt fråga personer som är deprimerade. Det har Professor Gerhard Andersson med flera gjort. Han bad ett antal lätt deprimerade personer (och lika många icke-deprimerade) att skriva ner positiva och negativa händelser som de tänkte skulle kunna hända inom en tre veckor framåt. Det är lätt att tro att måttligt deprimerade människor i högre grad skulle ha negativa tankar om framtiden. Det visade sig emellertid att alla tänkte ungefär lika mycket på framtida dåliga händelser oavsett om de var ledsna eller glada. Den stora skillnaden var istället - visade det sig - att de som var deprimerade inte kunde föreställa sig positiva händelser i samma grad som de icke-deprimerade personerna.
Det här är viktig kunskap, eftersom den ger ledtrådar om hur man på ett bättre sätt kan försöka hjälpa personer med mild depression. Se mer på bloggen "Deprimerade ser mindre positiva händelser framför sig" på Wemind.

Social förmåga och förmågan att tjäna pengar

Forskaren Lennart Sjöberg skriver på sin blogg Psykologi samhälle kultur: Testdata predicerar inkomst att det finns ett samband mellan "trevlighet" och lön. Ju mer social man är desto högre lön har man. Intressant! Emotionell reglering, eller åtminstone psykologi, borde kanske införas i grundskolan som obligatoriskt ämne. Framgång i arbetslivet är väl inte fel? Sannolikt kan sådana kunskaper skapa också andra goda effekter på förmågan att handskas med negativa emotioner. Resultaten visar att sambandet gäller för både män och kvinnor, men att kvinnor generellt tjänar mindre vid samma nivå av "trevlighet". Det verkar vara så att samma grad av social förmåga hos män och kvinnor betalar sig bättre för män: faktiskt 5000 kronor mer i månaden. Tänkvärt. När kvinnorna är maximalt trevliga börjar de komma upp i samma lön som de icke så sociala männen. Dags att byta strategi? Det sägs ju att "snälla flickor kommer till himlen, andra kan komma hur långt som helst". Kanske andra egenskaper bör odlas av de kvinnor som vill göra karriär ekonomiskt?

Om konsten att vara glad

I Dagens Nyheter har Anna Kåver uppmärksammats för sin nya bok om känslor. I intervjun berättar hon om den nya "positiva psykologin" som sysslar med hur vi kan träna upp oss när det gäller att vidmakthålla positiva känslor. Det här kan vara viktigt eftersom rädsla och ilska ofta tycks ha "förtur" i vår hjärna på grund av de omständigheter våra förfäder levde i för mycket länge sedan då livet gick ut på att upptäcka faror och parera för dessa. Anna Kåver använder ett fint bildspråk i intervjun som på ett väldigt pedagogiskt sätt når fram med hennes budskap. I kommentarerna på artikeln framgår att någon verkar se hennes råd om att fånga glada upplevelser som farofyllda - hur ska det gå med ondskan i världen, atombomber och miljöförstöring om alla bara är glada och nöjda? Besläktade tankar förekom redan på 70-talet när antipsykiatriskt inspirerade debattörer menade att psykologiska behandlingsmetoder t ex vid arbetsrelaterad stress förhindrade den snabba revolution som annars snabbt skulle förändra dåliga arbetsförhållanden på ett mer radikalt sätt. Flera kommentarer uttrycker dock tacksamhet över enkla och handgripliga råd att hantera negativa känslor.

IPhone-applikationer

Det bästa med IPhone visar sig vara de olika applikationer som finns. Kolla till exempel 33 bra applikationer som MarketingMartin tycker att man ska ha här!. Håller med, särskilt SL-tjänsten "Res i STHLM "för oss som vill ha koll på busstider och annat i Stockholm, och Arlas recepttjänst (inget för laktosintoleranta dock...). Jag skulle vilja lägga till "Pocket Universe" en stjärnkarta som syns i mörker, och utifrån din egen position visar stjärnhimlen som du ser den. Finns direktlänk till NASAs hemsidor så att man kan kolla när och om rymdstationer susar över ditt huvud. Praktiskt för den som vill ha en skymt av Christer Fuglesang när han snart befinner sig på sin andra rymdresa på den internationella rymdstationen ISS. You go Christer!

Misstron mot evidensbaserad medicin

Göran Rosenberg har i DN tyckt till kring evidensbaserad medicin i allmänhet och om psykoanalys och antroposofi i synnerhet. Han argumenterar där med emfas mot behovet av vetenskaplig prövning av medicinska och psykoterapeutiska behandlingar och menar att "beprövad erfarenhet" är ett verktyg gott nog för att skilja det som fungerar från det som inte fungerar i dessa sammanhang. SBU skriver intressant om ursprunget "beprövad erfarenhet" och pekar på det otillfredställande med detta uttryck i lagtexten som säger att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete "i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet." Läs mer om detta här. Vem ska prövad vad, och när och hur? Är det patienten själv, är det läkaren? Och om denna prövning inte ska göras systematiskt med vetenskapliga metoder, hur ska den då gå till? Det är således mycket oklart hur man ska definiera "beprövad erfarenhet".

En angränsande fråga är: Hur duktiga är vi egentligen som individer på att spontant göra objektiva bedömningar om hur världen är konstruerad utan hjälp av vetenskapliga metoder? Om det är en läkare (eller psykoterapeut) som administrerar en viss behandling/terapi -hur duktig är han eller hon på att med hjälp av sitt sunda förnuft pröva hur bra den behandlingen som valts fungerar?

Forskning har mycket övertygande demonstrerat att vi är ganska dåliga på att objektivt bedöma fenomen och istället ofta tar drastiska genvägar i vårt tänkande. Ibland är detta snabbt och praktiskt, men lika ofta blir det tyvärr fel: confirmation bias ("ensidigt bekräftelsesökande") syftar på vår tendens att uppmärksamma info som talar för att vår ursprungliga gissning eller föreställning är korrekt. Om t ex en läkare har en favoritmetod så ökar sannolikheten att denne (omedvetet) kommer leta efter bevis som stöder den här förförståelsen. Att utifrån endast ett fåtal händelser eller utfall dra slutsatsen att detta resultat gäller för de flesta fall kallas "generaliseringsfelet" - en självklar risk för den som förlitar sig på enbart fallstudier så som t ex Freud gjorde. Både vanligt folk och experter begår ofta felet att ha en övertro på sin förmåga att göra en säker bedömning (overconfidence effect) och utifrån för lite fakta yttra sig med stort självförtroende. I vetenskapliga sammanhang tvingas ofta forskare genom s k "peer review"-förfarande att konfronteras med denna tendens, något som inte sker systematisk när något i sin ensamhet gör mer osystematiska kliniska utvärderingar. Basfrekvensfelet innebär att man bortser från normalvariationen av ett visst beteende, till exempel kan ett naturligt tillfrisknande framstå som en positiv effekt av en verkningslös medicin trots att detta förlopp är det vanligaste när det gäller en viss sjukdom. "Illusoriska korrelationer" syftar på vår tendens att se orsakssamband mellan fenomen som saknar sådant samband osv osv.

Vetenskapliga metoder kan kanske verka lite fyrkantiga, men är en utmärkt uppfinning för att minska risken för subjektiva felslut hos en individ så att man kan höja sig över rent tyckande till en betydligt större grad av säkerhet i det oändliga mysterium som tillvaron utgör. Eller i de viktiga beslut som den skattefinansierade vården skall fatta.

Det är svårt att förstå hur någon kan argumentera mot evidensbaserad medicin eller psykoterapi. Jag menar, hur kan man önska något annat än det bästa, vilket i min värld är det mest effektiva och verkningsfulla i behandlingsväg man kan erbjuda lidande människor - må det vara fysiska eller psykiska problem man talar om. I tider av kreationism, rasism, okunskap, fördomar och vidskeplighet är det viktigare än någonsin att värna kritiskt tänkande och vetenskaplig nyfikenhet. Det är också svårt att förstå hur någon kan förespråka antroposofisk behandling som bygger på så otvetydiga vanföreställningar som Rudolf Steiners filosofi. En kritisk granskning av antroposofins grundare Rudolf Steiners (1861-1925) tankar finns här.
Där kan man läsa att Steiner ansåg att tuberkulos hos arbetarklassen berodde på hatkänslor, att sjukdomar utgör straff för misstag i tidigare liv, att baciller är fysiskt förkroppsligade lögndemoner och att mässlingen beror på inåtvänd personlighet.


Att placeboeffekter är värda närmare granskning är dock helt klart. Troligen vet vi ännu ganska lite om alla de faktorer sannolikt av psykologiskt slag som ligger bakom dessa booster-mekanismer. Även här är svaret ökad forskning. Mer detaljerad kunskap om emotionell intelligens, empatins natur och begränsningar, bemötande som kan tänkas kopplas till placeboeffekter kunde direkt integreras i utbildningar för människovårdande yrken på ett mer övertygande sätt.