lördag 19 september 2009

Om universitet, studenter och internet

Information finns det gott om. Men sammanhängande tankar och människor som kan förmedla dessa och genom språket föra en dialog om betydelsen av denna information finns det lika gott om dem? I framtiden blir det förmodligen ännu viktigare att högre utbildning ger studenterna verktyg att värdera, sortera, integrera, förmedla och använda information. Och att själv generera ny kunskap när den existerande inte räcker till. Universitetens uppgift kvarstår, men de pedagogiska arbetsformerna kommer att förmodligen att förändras.

Clay Shirky har skrivit en bok om hur världen nu förändras efter internet kallad: "Here comes everybody" och säger bland annat följande i den intervju av Hans Rosén som gjordes på Lunds universitet och som publiceras i Dagens Nyheter:
- En kommande stor fråga handlar om det ställe där vi sitter just nu. Att samla och sprida kunskaper har varit kärnan i universitetens uppdrag. Detta utmanas nu av nätets möjligheter och den spänning det skapar ska bli mycket intressant att följa. Jag tror att en dag kommer universiteten vakna upp och inse att de har förändrats, inte från rektorn och nedåt utan nerifrån och upp. Och då måste staten reagera, för vad definierar egentligen ett universitet när folk kan lära sig saker på alla möjliga sätt?


Hur kommer grundutbildningen på Universiteten förändras i och med den nya internetgenerationen? Stämmer påståendet att universitetens huvuduppgift har varit att "samla och sprida" information? I samlandet ingår ju forskning som ofta är lite mer aktivt och kreativt krävande än att gå med en kratta och liksom bara "samla" ihop lite löv eller något annat som ligger och skärpar. Nå - hur som helst: En stor andel av studenterna läser hellre Wikipedia och diskuterar kursmålen på internetforum än läser tjocka kursböcker. Är detta självklart illa? Eller kan det bli så att den konstanta uppkopplingen till internet gör att den likaså digitala forskningsfronten faktiskt befinner sig på samma arena som studenterna? Blir det lättare att t ex få in forskningsanknytningen i grundutbildningen på universiteten när man enkelt kan lägga ut länkar till nya vetenskapliga artiklar i st f tjocka tegelstenar som sammanfattar en forskning som snabbt blir inaktuell? Och vad bör man lägga fokus på inom grundutbildningen om man erkänner studenternas faktiska surfbeteende? Även ca 50% av yrkesverksamma läkare i USA uppger att de använder Wikipedia som hjälp för att ställa diagnos, vilket stärker uppfattningen att man på något sätt måste hantera detta under utbildningen. Skriva wikipedia-inlägg som hemuppgift? Granska och korrigera en Wikipediaartikel om ett relevant ämne? Beskriva hur olika digitala informationskällor skiljer sig åt och beskriva hur man bör värdera tillförlitligheten?

Inga kommentarer: