Vår....?

Nä, nu får det bli varmt. Inge kul. Jag vill ha vår och värme, annars vill inte jag vara med. (Precis som Tjorven, min barndoms trumpna och käcka syskonskäl. Nu är jag nog mer som farbror Melker.) Jag säger härmed som Lars Wivallius gjorde för trehundra sextioåtta år sen:

En torr och kall vår gör sommaren kort

och vinterns föda fördriver.

Gud hjälpe som rår oss giver.

Sol varma förbarma

hos vädret torrt.

Nu kölden sommaren river…

Dikten är ut “En torr och kall vår gör sommaren kort” (1641, första strofen)
Ur: Wivallius, Lars, Svenska dikter, 1990